Facebook...
jodå....jag är med...
"vänner" har jag oxå...
men, är det inte väl sterilt...??
samla på tidigare bekanta, kollegor...osv....
Jag har inte riktigt förstådt det ännu,
samtidigt så tycker jag det är lite skoj.
Att se vänner från förr, läsa lite om deras vardag,
se hur dom ser ut, vad dom gör.
Jag undrar hur facebook ser ut om tio år..
"vänner" har jag oxå...
men, är det inte väl sterilt...??
samla på tidigare bekanta, kollegor...osv....
Jag har inte riktigt förstådt det ännu,
samtidigt så tycker jag det är lite skoj.
Att se vänner från förr, läsa lite om deras vardag,
se hur dom ser ut, vad dom gör.
Jag undrar hur facebook ser ut om tio år..
Pusselbit...
Livet är som ett pussel, många bitar som ska på plats för att få en helhet.
Det är skit när det saknas bitar, man söker, man letar, men hittar inte.
Frustation, irritation, fasiken...finns det något "knopp pussel" där man bara lägger biten på plats?? Nä...det är kört..
Vad är snittet på att hänga på dejtsaiter?
Är det några som tar sig därifrån? Är det bara för att dom hittat någon, eller för att abonemanget tagit slut och man orkar inte spendera mer tid här??
Jobb, hallå finns det någon som vet någon som behöver någon....puh..har inte hänt mig förut...men shit...jag har inte fått något jobb. JAG VILL JOBBA!! Saknar kollegor..
Ge mig en pusselbit!!
Mammatilltrebarnsoker.....
Jepp, fortfarande sökandes på alla fronter...
jobb och man, allt lyser med sin frånvaro.
Hur svårt kan det vara??
Jobb....jag har sprungit på en herrans massa intervjuer, vad händer sedan då....??
1.Går vidare med annan kandidat (shit, dom vet inte vad dom missar;-)
2.Företaget väljer att inte rekrytera efter att ha dragit gång processen.
3.Varit på intervju, företaget väljer att fortsätta intervjuandet efter semestern (puh..TÅLAMOD!!)
4.Semestertider...vet ni hur lite jobb det finns att söka som är någon substans i??
Så intentionen att börja i augusti har skitit sig helt. Kan tyckas skönt att få gå hemma en hel sommar arbetslös...visst.....men pengarna ska in och dom lyser med sin frånvaro just nu.
Man...hur svårt kan det vara??
Shit, det är SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ mycket svårare än jag någonsin kunde föreställa mig....
1. Jag dissar 99%......
2. Äntligen! YES! Jag hittar en vanlig man, en man som är rolig, trevlig, som man dessutom kan tänka sig att vakna bredvid på morgonen...Vad händer...?? JAG BLIR DISSAD ....GRRRRRRRRRRRRRRRRRr
3.Inser vidden av att träffa någon. Har ni någon gång tänkt på HUR många parametrar som krävs för att få det att klicka..???
* Utseendet...ja säg inte att det inte är viktigt....någonting måste mannen ha så man kan vila ögonen utan att må dåligt ;-)
* Värderingar...grundläggande sådana....puh...bara inom den kategorin så finns det hur mycket som helst att bena upp..
* Humor, visst måste man kunna skratta genom livet, glädjas åt och med varandra.
* Djup, en viss mått av djup krävs för att bygga en relation.
* Engagemang
* Vilja
* Driv
* Omtänksam
* Kärleksfull
* Trogen
Ja, puh...listan kan göras lång....Önskar jag hade en checklista...så var det bara bocka av, och där, där står mannen i mitt liv... "wake up"...
Som både jag och Askungen brukar säga när det bär oss emot....
Vad är en bal på slottet????
Dråplig, eländig, fruktansvärd...eller....eller alldeles UNDERBAR
jobb och man, allt lyser med sin frånvaro.
Hur svårt kan det vara??
Jobb....jag har sprungit på en herrans massa intervjuer, vad händer sedan då....??
1.Går vidare med annan kandidat (shit, dom vet inte vad dom missar;-)
2.Företaget väljer att inte rekrytera efter att ha dragit gång processen.
3.Varit på intervju, företaget väljer att fortsätta intervjuandet efter semestern (puh..TÅLAMOD!!)
4.Semestertider...vet ni hur lite jobb det finns att söka som är någon substans i??
Så intentionen att börja i augusti har skitit sig helt. Kan tyckas skönt att få gå hemma en hel sommar arbetslös...visst.....men pengarna ska in och dom lyser med sin frånvaro just nu.
Man...hur svårt kan det vara??
Shit, det är SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ mycket svårare än jag någonsin kunde föreställa mig....
1. Jag dissar 99%......
2. Äntligen! YES! Jag hittar en vanlig man, en man som är rolig, trevlig, som man dessutom kan tänka sig att vakna bredvid på morgonen...Vad händer...?? JAG BLIR DISSAD ....GRRRRRRRRRRRRRRRRRr
3.Inser vidden av att träffa någon. Har ni någon gång tänkt på HUR många parametrar som krävs för att få det att klicka..???
* Utseendet...ja säg inte att det inte är viktigt....någonting måste mannen ha så man kan vila ögonen utan att må dåligt ;-)
* Värderingar...grundläggande sådana....puh...bara inom den kategorin så finns det hur mycket som helst att bena upp..
* Humor, visst måste man kunna skratta genom livet, glädjas åt och med varandra.
* Djup, en viss mått av djup krävs för att bygga en relation.
* Engagemang
* Vilja
* Driv
* Omtänksam
* Kärleksfull
* Trogen
Ja, puh...listan kan göras lång....Önskar jag hade en checklista...så var det bara bocka av, och där, där står mannen i mitt liv... "wake up"...
Som både jag och Askungen brukar säga när det bär oss emot....
Vad är en bal på slottet????
Dråplig, eländig, fruktansvärd...eller....eller alldeles UNDERBAR
