Barcelona, effiktivitetsresa på 36 h..the end!
Check in kön var enorm, inser att vi med största sannolikhet kommer att hamna i varsin ändå av planet, men men..
Ser att vakterna stannar alla som har handväska, dom är stenhårda, handväskan ska rymmas i handbagaget. Helsike!! Vad ska kastas om vi blir stoppade. Helt plötsligt så känns det som om kön går jättefort. Jag försöker dölja min handväska innanför jackan, hade kunnat göra det så mycket snyggare, men tiden var emot oss. Jag passerar snabbt vakten. Ninni blir stoppad.
Bredvid vakten finns en liten ”stålbur” där väskan ska få plats för att klassas som handbagage. Ninnis väska går inte i, hjulen sticker ut. Jag står kvar i dörren, livrädd att dom ska se min gömda väska. Ninni försöker förklara att hon mätt väskan enligt Ryanairs krav, att vi fick gå ombord utan problem i Sverige. Vakten är helt oberörd. En sympatisk spanjor försöker hjälpa Ninni genom att säga åt henne att vända väskan och försöka trycka ner den i buren från andra hållet. Det är kört. Det enda vakten påpekar är hur kort tid det är innan gaten stänger. När det är en minut kvar, alla passagerare på planet, då får Ninni ta upp plånboken. Betala 350 :- för att checka in väskan.
I vår enfald så trodde vi såklart att väskan skulle förvaras i bagageutrymmet under planet, men nej då. Den placerades på hyllorna bredvid de övriga handbagaget, fast det kostade 350 :- för just den väskan…helt sjukt.
Välplacerade i varsitt säte, på varsin sida av gången så börjar vi slappna av. Tar upp min medhavda cola. Öppnar. Det sprutar ut coca cola på flygvärdinnan som stod precis intill. Skrattet bubblar upp och sprutar ut precis som colan. Det gick bara inte att hejda. Flygvärdinnan ser förvånad på oss, ser förvånat på colan som täcker delar av hennes skor. Jag skäms verkligen, fast det blev bara för mycket. Kunde inte hålla igen.
Nu när allt verkligen gått tvärtom hela resan så var oron för att bilen inte skulle starta när vi kom fram till Skavsta överhängande. Fast det startade.
Det här var Ninnis och min resa till Barcelona luciahelgen 2009.
När man trodde att vi båda var hemma , inget mer skulle kunna hända, då hittar jag Ninnis mobil i min väska…Hur hamnade den där???
