Tomt..

Tänk...fast man har det mesta i livet på plats...så känns det så ensamt och tomt ibland..
Undrar om jag någonsin kan lära mig att uppskatta ensamheten och ta tillvara på den?
Kanske till och med se fram mot den...

Så skönt dessa veckor då barnen är här. Att det är lite liv, att det är lite rörelse...

Fast ensamheten i själen finns kvar...saknaden av någon...

Tid och tålamod, det är de orden jag slåss mot nu...en daglig kamp.

Kommentarer
Postat av: Sara

Kram!

2010-03-18 @ 21:28:47
URL: http://viljanattleva.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0